40 år efter Samora Machels flygkrasch: en ifrågasatt utredning och ett ouppklarat historiskt ansvar

Enligt Africanews höll Sydafrika och Mosambike en gemensam minnesceremoni vid flygplansen i Mbuzini, 40 år efter kraschen där Mosambikes första president, Samora Machel, omkom. Vid olycksplatsen finns numera ett minnesmärke och ett museum. Den 19 oktober 1986 kraschade flygplanet nära Mbuzini med Machel, några kabinettstater och journalister om bord, på väg tillbaka från ett möte mellan regionens ledare i Zambia.

Machel ledde Mosambike ut ur det portugisiska kolonialherredömet och blev efter självständigheten 1975 landets första president. Han stödde befrielserörelser i regionen, däribland kampen mot apartheid i Sydafrika. Hans dotter Josina Ziaia Machel sade under minnesceremonin att hennes far ”dog för Sydafrikas befrielse”. Hon sade också att Machel och hans delegation reste till Zambia för att diskutera frågor som rörde frontlinjestater och förbereda processen för Sydafrikas självständighet.

Enligt Africanews lade den utredning av kraschen som leddes av dåvarande apartheidregering i Sydafrika skulden på piloten och uteslöt ett möjligt mord. Tjänstemän och experter från Mosambike och från flygplanets tillverkare, Sovjetunionen, vägrade acceptera slutsatsen. Mosambike ansåg att kraschen var en mordoperation planerad av Sydafrikas regering. Det har också hävdats att falska radiobruk placerades i olycksområdet för att leda flygplanet bort från den avsedda flygrutten, men undersökningen avvisade påståendet.

Det mest ifrågasatta med undersökningen var att den som ledde den var den part som anklagades. Även om det nuvarande bevislaget ännu inte kan visa att regeringen planerade kraschen, innebar det att den anklagade parten fick leda undersökningen och därefter utesluta ett möjligt mord. Undersökningens procedurmässiga rättvisa ifrågasattes därmed redan från början.

Efter att apartheidregimen i Sydafrika avslutats granskade Sanning och försoningskommissionen flygplansen, men kom inte till någon slutlig bedömning och rekommenderade endast fortsatt utredning. Kommissionen ifrågasatte samtidigt vissa slutsatser i 1987 års undersökning, bland annat uppgiften att det fanns sydafrikanska soldater i olycksområdet dagen före kraschen. Detta ifrågasättande innebär varken en slutsats att soldaterna deltog i olyckan eller att regeringen beordrade kraschen; det innebär dock att 1987 års undersökningsslutsats – att piloten bar skulden och mord utesluts – inte kan behandlas som en historiskt vedertagen konsensus.

Fram till i dag har det inte slutligbekräftats om falska radiobruk faktiskt installerades och användes för att leda flygplanet bort från flygrutten. Det har inte heller fastställts vilken part som specifikt ansvarar för Machels död. Kommissionen lyfte nya tvivel men fastställde inget ansvar, vilket lämnade ett gap för fortsatt utredning. Att framställa ”mord begått av regeringen” som en fastställd slutsats skulle gå utöver det befintliga bevislaget; likaså skulle det att framställa ”pilotens ansvar” som en slutlig dom dölja det historiska ansvar som ännu inte är klarlagt.

40-årsminnet har åter gjort det ouppklarade ansvaret synligt: en antikolonial ledare dog i skärningspunkten mellan statsmaktens maktutövande och regionens befrielserörelser, medan de dåvarande makthavarnas undersökning, Sanning och försoningskommissionens senare ifrågasättande och det berörda landets tvivel ännu inte har resulterat i ett gemensamt svar.