Metas rekommendationer till Bolsonaros kanaler förklarades olagliga före Brasiliens avgångsval – utländska annonsfinanser väcker ny ansvarsdebatt

Enligt Africanews, som återger Associated Press, har Brasiliens valdomstol före avgångsvalet i presidentvalet den 25 oktober fattat två beslut som rör plattformens distribution av valmaterial: Meta måste behandla den nuvarande presidenten Lula och den oppositionelle kandidaten Flávio Bolsonaro likvärdigt, och det är olagligt att ge Bolsonaros Instagram- och WhatsApp-kanaler algoritmiska rekommendationer. Lulas valkampanj har fört talan och hävdat att Meta gynnade Bolsonaro genom snedvridna algoritmer och restriktioner baserade på AI. Meta förnekar politisk gynsning i den brasilianska valkampanjen.

Meta uppger att de senaste plattformsproblemen berodde på ett globalt tekniskt fel som inte var kopplat till riktad undanträngning, strikt bedrägeribekämpning och regelefterlevnad, och hävdar att systemen inte fördelar innehåll efter politisk ideologi och att reglerna tillämpas likadant på alla kandidater. Enligt reportaget förklarade Meta inte direkt varför de två kanalerna fick algoritmiska rekommendationer. De två globala tekniska avbrotten i oktober som Meta räknade upp – den ena fryste visningsräknarna för Instagram Reels i över 100 länder, trots att innehållsfördelningen fortsatte att fungera, den andra gjorde att en funktion i ett verktyg för att skapa annonser utifrån befintliga Instagram-inlägg kortvarigt stoppades – förklarar tekniska funktionsstörningar på plattformen, men besvarar inte domstolens fråga om rekommendationerna till kampanjkanalerna.

Den 19 oktober demonstrerade en grupp demonstranter utanför Metas kontor i São Paulo och anklagade företaget för att ingripa i Brasiliens presidentval. Den 25 oktober var det dagen för omröstningen i avgången mellan Lula och Bolsonaro.

En ytterligare ansvarslinje kommer från forskning vid NetLab vid Federala universitetet i Rio de Janeiro. Undersökningen uppger att Meta släppte igenom minst 1 613 regelbrytande politiska annonser mellan juli och september, vilka samlade uppgick till 171 miljoner visningar och genererade cirka 2 miljoner reais i intäkter. Medlen till annonserna kom huvudsakligen från USA. Reportaget redovisar inte forskningsmetod, rådata eller felmarginaler. Siffrorna är resultat av forskningen och inte slutliga juridiska slutsatser om varje annons.

Den professor i kommunikationsvetenskap Marie Santini, som deltagit i undersökningen, hänvisade till brasilianska regler och sade: "I Brasilien är det förbjudet för andra entiteter än partier, kandidater eller allianser att köpa valannonser." Hon hävdade vidare: "Inget företag, varken från Brasilien eller från utlandet, bör kunna köpa annonser på Meta för att främja valaktivitet." Detta är påståenden från en forskare som deltagit i undersökningen och innebär inte att rättsväsendet redan har tagit ställning till gränsöverskridande annonsköp.

Kontroversen är alltså inte bara en fråga om huruvida en enda rekommendation följde reglerna. Brasilianska regler begränsar vem som får köpa valannonser till partier, kandidater och allianser, men NetLab uppger att medlen huvudsakligen kom från USA. Plattformens globala annonskonton, betalningsverifiering och innehållsfördelning blir därmed oundgängliga komponenter i valansvaret. Meta avgör både vilka annonser som får distribueras och får inkomster från annonsfördelningen, medan annonsköparna söker politisk räckvidd. Spänningen mellan plattformens egenintressen och valets neutralitet framstår därmed.

De hittillsvarande reportagen visar inte att Meta avsiktligt hjälpt någon kandidat att vinna, men det tar inte bort systemansvaret: vem som är behörig att köpa annonser, vilka annonser som godkänns och varför specifika kampanjkanaler får rekommendationer, är uppgifter som plattformen kontrollerar och som externa granskare har svårt att verifiera. Brasiliens valdomstol har redan förklarat rekommendationerna olagliga. Det som nu måste prövas före den 25 oktober är om Meta stoppar och rättar de aktuella rekommendationerna, identifierar och blockerar de annonser som forskningen hänvisar till, och hur ansvarigheten för granskningen bakom de cirka 2 miljonerna reais i intäkter ska utkrävas. Ännu viktigare är om Brasilien kan få gränsöverskridande medel, och inte bara inhemska politiska grupper, att omfattas av samma ordning för valansvar.