Zelenskyj kräver att Starshield återupptas och att fler ”Patriot”-missilfångare levereras, vilket belyser Ukrainas beroende av amerikansk militärhjälp

Enligt The Hindu International den 20 oktober sade Ukrainsas president Zelenskyj att han talat med USA:s utrikesminister Marco Rubio och ställt frågor om det amerikanska militära satellitsystem som Ukraina använder samt om försenade missiler. Han sade att ”Starlink/Starshield måste återupptas” och att ballistiska missilfångare är ”nödvändiga för att skydda liv”. Ukraina begärde att USA skulle leverera mer avancerade ”Patriot”-missilfångare för att möta Rysslands attacker.

Ukrainska företrädare rapporterade att driften av Starshield gått långsammare. Systemet har utvecklats av SpaceX, används för stridsfältskommunikation och attacker mot ryskt ockuperat territorium och kontrolleras och administreras av USA:s regering. Ukraina uppgav också att den civila Starlink-tjänsten inte användes för militjändamål. Rapporten angav inte orsaken till hastighetsminskningen, vilka begränsningar som berördes eller när driften skulle återupptas, och inte heller vilka missilmodeller som förseningarna i samtalet avsåg.

SpaceX-chefen Musk sade att ändringar i Starshield endast kan beordras av Vita huset; rapporten nämnde samtidigt att detta påstående möttes av en förnekelse. Det är oomtvistligt att systemet kontrolleras och administreras av USA: Kyiv kan inte själv bestämma när tjänsten ska återupptas. Eftersom både orsaken till hastighetsminskningen och tidpunkten för återupptagandet är okända har det redan uppstått en reell osäkerhet kring stridsfältskommunikationen och understödet för anfallsoperationer.

När det gäller missiler begärde Ukraina att USA skulle leverera mer avancerade ”Patriot”-missilfångare för att möta Rysslands attacker, men rapporten angav inte det behövda antalet, de närmare specifikationerna eller en leveranstidtabell. Genom att knyta ballistiska missilfångare direkt till ”att skydda liv” belyste Zelenskyj två brådskande krav: att driften av Starshield återupptas och att leveransen av missilfångarna säkerställs.

Den skarpare policykonflikten uppstår i frågan om Ryssland. Enligt rapporten har USA:s president Trump delvis hävt sanktioner mot Moskva, vilket gällde en dieselleveranstransaktion; samtidigt har han offentligt kritiserat Ukraina för attacker mot ryska raffinaderier och instämt i Kremlins krav på att Zelenskyj skulle avgå. Det bildar en asymmetrisk policykombination: Kyiv behöver amerikanska vapen och satellittjänster för att försvara sig mot ryska attacker, medan Washington samtidigt lättar på sanktionerna mot Ryssland och pressar Ukraina när det gäller militära insatser och ledarskap.

Trots att det inte finns något som tyder på ett utbyte mellan justeringen av sanktionerna och kraven på militärhjälp har båda frågorna samtidigt ökat den externa osäkerhet som Kyiv står inför. Zelenskyj beskrev samtalet som ”substantivt” och ”konstruktivt” och tackade Rubio för hans beredvillighet att hjälpa till och för hans ”tydliga ställningstagande”. Formuleringarna undanröjde inte de faktiska begränsningarna: vad som påverkar försvarsförmågan i nästa omgång är fortfarande när USA ska återuppta driften av Starshield, när missilfångarna ska levereras och huruvida säkerhetslöftena till Ukraina kan omsättas i förutsägbara försvarsarrangemang.